…alla ni underbara, fantastiska läsare som stöttat, peppat, hoppats och bett tillsammans med oss under hela vår resa.  Jag önskar jag på något sätt kunde visa er min tacksamhet över alla dessa fina ord, all värme, glädje och tröst ni skänkt oss! Mitt tack till er idag blir en bild på det finaste och mest värdefulla jag har, mina underbara barn!

Mina älsklingar, 2008

Jag önskar er en underbar jul! Jag vill att ni alla lovar mig att ni kramar och myser lite extra med era kära i år och tänd gärna ett ljus till minne av alla små änglar…

Återkommer 2010!

Jag har inte längre lika lätt att hitta orden, det går inte att beskriva hur det känns, hur vi mår och hur tankarna och känslor far runt i kroppen. Allt är ett enda stort mörkt, smärtsamt töcken… Dagarna kommer och går, där behöver vi inte göra så mycket. Allt liksom rullar på av sig självt, det krävs inga ansträngningar från oss för att det varje dag blir en morgon och en kväll, att solen går upp och ner var eviga dag. Däremot krävs det mycket kraft och många ansträngningar för att orka stå på benen en hel dag, att orka möta människor, att orka tänka på hur många år till det förmodligen kommer att gå innan jag åter får träffa min lille prins…

Jag har hamnat i en svacka där jag inte längre hittar orden som kan förmedla mina tankar och känslor på ett ärligt och riktigt sätt. Jag hoppas och tror att det kommer tillbaka, men tills dess blir det bara små sporadiska inlägg här. Jag kommer inte ge upp, bloggen har varit min hjälp så många gånger. Att få utlopp för mina tankar och känslor och få gensvar från både kända och okända människor har betytt så otroligt mycket, mer än vad jag någonsin kunde tro!

Liam hos Elton en tidig morgon innan skolan.

Det snöar hos Elton! Vackert och fint men samtidigt så sorgligt, Elton skulle ju busat runt i snön, åkt pulka och druckit varm choklad...

Så nu har vi gjort vårt ”juliga” för i år:

Granen är på plats, pyntad och klar. Nu får den stå där i sitt hörn och vara vacker ett tag. Men så fort det nya året är inringt åker den ut!

Vi har ätit årets första och enda julmat på Villa Fröjdekulla. Tack kära vänner, M&T för att ni bjöd med oss!

Liam är glad och nöjd trots att det inte blir så mycket julfirande i den här familjen i år.

Så nu laddar vi för sol och bad!

…från min käre pappa som vill TACKA för alla gratulationer och fina ord han fick på sin födelsedag i tisdag!

Tack snälla för er omtänksamhet, han blev väldigt rörd!

Min önskan idag (förutom att få tillbaka min Elton, en bestående önskan…) är att någon eller något kunde komma hit, ta det svarta molnet ovanför mitt huvud, ta min smärta och saknad och åka härifrån. Långt långt härifrån. Någon återresa behövs inte.

Mina söta nissar julen 2007. Åh vad jag saknar att ha mina bägge pojkar hos mig...

Igår var det dags för julfest med Liams klass. Första julmyset utan vår lille prins, det kändes… Tårarna var inte långt borta när alla skolbarn, deras föräldrar och syskon glatt dansade runt granen! Men vi fixade även denna kväll och Liam som var en liten pepparkaksgubbe var stolt och glad när kvällen var till ända, och det var det allra viktigaste!

Min lille pepparkaka!

Go och glá!

Har fått frågan om pengarna i Eltons insamling är öronmärkta för något särskilt ändamål. Svaret är att nej pengarna är inte öronmärkta, det går inte att göra i denna form av insamling. Läs gärna Barncancerfondens informationstext angående vart alla insamlade pengar tar vägen:

Jag blir så rörd över folks engagemang och alla de fantastiska initiativ som tas! Jag har tidigare berättat om Anders fotbollsförening S:t Sigfrids IF som i år anordnade Sigfridscupen till minne av Elton och skänkte en del av vinstsumman till Eltons fond. Ett väldigt fint initiativt! Nu senast är de alla goá barn på Liams fritids. Ett par gånger per år bjuds föräldrarna in på ”dropin-fika”. Idag var det dags och på barnens begäran bjöds det på prins- och prinsesskakor och så fanns det möjlighet för föräldrarna att skänka en slant till Eltons insmaling. Det hela var barnens egna idé och självklart hade dom bakat kakorna själva! 

Min kära faster Nette och hennes man Janne gör också en fantastisk insats för att hjälpa oss samla in pengar till Eltons fond. Pengar som kommer göra stor nytta i den livsviktiga forskningen om barncancer! I Nette och Jannes butik finns valda produkter där en del av priset oavkortat går till Eltons insamling. Det finns också en insamlingsbössa där kunderna får skänka en frivillig slant. Även detta är ett fantastiskt initiativ!

Eltons insamling ”Prinsar och prinsessor” är nu uppe på över 82 000 kr, det är helt fantastiskt! Jag blir så glad över att det finns så oerhört många generösa och omtänksamma människor som hjälper oss bidra till den livsviktiga forskningen kring barncancer! Kan inte med ord uttrycka min tacksamhet!

…min älskade pappa som fyller år idag! Jag är så glad att jag har så underbara föräldrar och att mina barn har så fantastiska morföräldrar! Det gör lite extra ont idag att Elton inte finns hos oss längre, att han inte just idag får ge sin morfar en stor puss! Elton var nämligen ”morfars kille”. Vissa tillfällen, speciellt när han var riktigt dålig då var det bara morfar som gällde, hans famn var nummer ett! Men jag vet att någonstans finns en liten kille som idag blåser många pussar över sin älskade morfar!

Grattis pappa!